Andra halvan på säsongen är igång och höstens första motstånd stod serieledarna för.
Efter vårens 5-2 förlust, där vi gav Haninge alldeles för mycket ytor bakom vår backlinje, så hade vi jobbat mycket med vårt försvarsspel och haft en riktigt bra träningsvecka inför en tuff utmaning.
Vi börjar bra, följer vår matchplan och jobbar hårt för varandra i defensiven samt hittar bra kombinationer i våra kontringar och vänder kant fint, vilket Haninge har svårt att hänga med på. Vi fyller på bra i anfallen också och även om vi inte hotar med de där riktigt farliga lägena så skapar vi en del på kontringarna och har ändå några lägen som kunde fått ett bättre öde. Framförallt är vi riktigt bra i defensiven och Haninge har väldigt få alternativ.
Haninge har ett par lägen. Framförallt ett friläge från en av seriens starkaste spelare, Haninges nr 7 Sanna Kämpe, men Helena står för en fantastisk benparad.
I den 12 minuten på en hörna blir det bara en haningeback i målet som står i mellan när Haglund avslutar förbi Haninges målvakt. Nära, Nära.
Sofia drar på sig en fotskada tidigt i matchen vid ett motlägg men till en början verkar hon kunna spela vidare. Efter ett tag så går det dock inte längre och hon får kliva av. Ett rejält avbräck för oss då Sofia är inblandad i mycket i första halvlek.
Haninge har mest halvchanser i form av skott utifrån, med något undantag vid 30 minuters strecket och det dröjer fram till 43:e minuten innan Haninge tar ledningen, ett mål som kommer ur ingenting, ett misslyckat skott som går 20 meter upp i luften som Helena kommer fel på och tappar följt av en Haningespelare som får en halvträff på bollen som retsamt rullar sakta mot mål. Linnea slänger sig och försöker rensa men bollen går i insidan av stolpen och in. Snöpligt, då vi gör en väldigt bra första halvlek och var värda att gå in i omklädningsrummet med minst ett oavgjort resultat.
Avsluten, 9-3 i Haninges favör i första halvlek. 3-2 i avslut på mål.
Känslan är dock väldigt positiv i omklädningsrummet och vi känner att vi har kontroll på situationen. Vi pratar om tålamod och att hitta våra signaler för kontringar, samt att stänga inspelet i mitten och fortsatt se till att de inte får byta kant när de försöker ta sig in bakom oss.
Andra halvlek börjar och första 5-10 minuterna ser ok ut, inte mer. Haninge pressar högre upp i banan nu och tyvärr kommer 2-0 lite oturligt efter både en och två snedsparkar i straffområdet.
När 3-0 kommer från ett avslut utifrån så blir det kämpigt mentalt, speciellt med en del krämpor på positioner där vi inte har ersättare till. Många få spela på ovana positioner, några kämpar på trots smärta och trötthet. Men efter 3-0 tar vi tyvärr slut och viker ner oss, tappar självförtroendet, gör om samma misstag om och om igen, har korta spelavstånd. Vi är inte kapabla till att förändra vår sett att spela förbi pressen och blir fast på egen planhalva i stort sätt samtliga sista 30 minuterna. Vi har nån kontring som inte resulterar i nåt vidare farligt, nån hörna och halvchans, men annars är det mest Haninge som har fått blodvittring och spelar med det självförtroende som en serieledare ska ha.
4-0 är ett fint mål, inte mycket att säga om saken. 5-0 är en hörna som nästan ser ut att gå rakt in i mål, möjligtvis en liten skarv, men det är alldeles för enkelt och vi har inte energin att lyfta i matchen längre. I mångt och mycket är det viljan hos Ida Lundén, med flera kvalificerade brytningar, som gör att det stannar vid 5-0. Över 90 minuter är hon matchens lirare i Värmdö.
Avslut 10-2 i Haninges favör i andra halvlek.
Surt, när vi börjar så bra, men det är bara att gå vidare. Match redan på onsdag borta mot Huddinge, och chans till revansch. Vi ger inte upp, och vi tar med oss första halvlek in i nästa match och laddar om. 7 matcher kvar att säkra kontraktet på!